Sommarens Smoothie

Den allra godaste jag vet är den vi gör själva hemma - praktiskt nog!:-)

Hallon/Kokos
2 personer

1 banan (gärna prickig)
1 dl frysta hallon
1 msk kokosflingor
1 tsk honung (mjuka upp i micron, eller flytande)
4 msk havreflingor
4 dl yoghurt (gärna med vaniljsmak!)

Mixa allt med stavmixer (enklast) eller i matberedare.
Avnjut kall! Extra lyxigt med färskt myntablad upptill, det har vi aldrig hemma, men om man får drömma!

Linus special är att ringla ett vitt hjärta av yoghurt på toppen av allt det fina rosa... Vilken man! :-)

Tipsigt värre

Letade fler idéer till projekt på nätet och hittade suveräna Crosstitch, där man kan skriva in en text och få den utskriven som pärl- eller korsstygnsmönster! Verkar toppen, och jag ska prova med att göra en egen version av Svenskt Tenns snygga underlägg, och brodera med modern handstil på en kudde. Tänkte dekorera med en ram av djur och blomsterslingor. Lagom lätt!

Bild från Svensk Tenn

Projekt

De dagar då jag mår mindre uselt, som igår och idag (hittills, peppar, peppar!) blir det snabbt tråkigt att bara dra omkring hemma. Skulle kunna sitta på balkongen och sola men det är lite riskabelt eftersom jag äter penicillin för halsfluss och har några dagar kvar på kuren. Har för mig att man kan få pigmentförändringar i hyn om man utsätter den för UV strålning. Synd på det underbara vädret, men förhoppningsvis håller det i sig! Saknar (lite) att vara behövd på jobbet och träffa kollegor och annat löst folk :-).

Försöker hålla mig sysselsatt, städar, fixar lite hemma, idag tvättar jag. Tänkte försöka göra något roligt varje dag också, och idag kom jag på ett nytt pärlprojekt.

Hittade en mall för en boxer på en amerikansk pysselsida, så den tänkte jag göra och sen knåpa ihop någon ram av större maxi-pärlor. Tänkte skicka den till min och familjens gode vän Adam i Tyskland/Danmark, han är konstnär och älskar boxerhundar, så det passar ju bra! :-)

The winner takes it all!

Haha, jippie! Jag vann den stora mormorsfilten i svart och godisfärger, ingen som budade emot! Säljaren bor på Värmdö, så jag ska försöka få till stånd en hämtning istället för att få den skickad. Har lagt bud på en rosa också, och vinner jag den så ska jag lägga ned min frenetiska filt-shopping.

Vore den stora filten inte fantastiskt fin i sommarhuset jag visade härom dagen...? Hint, hint, mamma och pappa som jag försöker övertala bli delägare. :-)

Återförening på SCÄ

Igår var jag bjuden på återförening för tjejer (faktiskt inte en enda kille) som blivit friska från anorexi och bulimi, på Stockholm Centrum för Ätstörningar där jag fick behandling. Psykologen/terapeuten Evelyn höll i det och runt 15 kom. Tyckte det lät toppen när hon ringde upp för några veckor sedan för att kolla intresset, och kände att det kunde vara kul att se om fler från min gamla grupp hade blivit friska, och om jag kunde träffa någon trevlig typ.

Väl på plats fick vi smärgåsar och kaffe, och jag hejade på två ur min gamla grupp, och kände igen ytterligare två tjejer som föredragshållare på stormötena. Friska som delar med sig av sina erfarenheter för att styrka de sjuka. Fick presentera oss i turordning, runt ringen. Efter två presentationer insåg jag, faktiskt lite förfärad, att åtminstone 75% fortfarande (inklusive de som hållit föredrag om sitt tillfrisknande!!) är mer eller mindre sjuka! En del förklarade hur bra de mådde, och om vilka framsteg de hade gjort, och ofta slutade det ändå i kollektiva tårar över hur jobbigt allt var, och hur svårt det är att bryta mönstret och verkligen bli frisk. Blev nästan irriterad trots att jag önskar att jag med min egen erfaranhet av anorexia vet hur svårt det var. Men att de inte bara ger sig SJUTTON på att vända sjukdomen ryggen och tillåta sig ett friskt och bra liv gör mig så förbannad. Många har det säkert svårt, men lika mång har så lite kvar att det enda som behövs är att bestämma sig en gång för alla, sätta mobilen på alarm var 3:de timme för att äta, och sedan planera varje inköp och måltid. Jag lyckades för ett år sedan, och det gick utan att överdriva från en dag till en annan. Basta ya, säger jag bara, som spanjorerna!
Jag kände mig ändå styrkt själv av att kunna säga att jag nu är helt frisk, och att inte ens illamåendet och viktnedgången nu under min graviditet har fått mig att svikta tillbaka till sjuka tankar och sätt. Stolt är jag.
Innan vi skildes åt frågade Evelyn om vi ville fortsätta träffas som grupp då och då, jaha, vad trevligt tänkte jag, ses någon gång om året... Men på frågan om hur ofta svarade många i mun på varandra "Varje vecka, eller varannan". Jösses, detta skulle alltså vara en grupp för friska och självständiga individer... Känner inte att jag har det minsta behov av att gråta ut i grupp, eller ens få stöd av folk med samma erfarenhet, och det gör mig trygg i att jag har lämnat anorexian och allt negativt därmed förknippat bakom mig. Blir nog inte så många träffar för mig, och jag ska säga till Evelyn vad jag tyckte om det hela.
Skönt! :-)

Ps. Mötte upp Linus på hemvägen och åt pizza på vårt stammisställe. Så lyxigt att vara frisk! :-)

Grattis VERA!

Skickar stora Grattis-kramar till min älsklingskusin Vera 11 år som har namnsdag idag! :-)
Hoppas du får en jätte fin dag i värmen!

Mormorsrutor i kubik

Jag har verkligen snöat in på filtar virkade i mormorsrutor. Såg en tjej med en halsduk virkad i brun bas med neonfärger i vintras, och det var då jag kom på det. Så fint!
Några minuter efter mitt inlägg om paketen igår damp kuvertet in genom brevlådan med den senaste lilla filten, så nöjd, den är jätte välgjord och snyggare i färgerna än de var på bild! :-)

Har lagt bud på ännu en, en mycket större som skulle passa till vardagsrummet, men där man måste knåpa ihop de sista rutorna själv. Haha, då kan jag ju ta lite cred själv för mästerverket! (Om jag inte misslyckas fatalt...) Auktionen går ut inom 24 timmar, och jag hoppas jag vinner!

Stugyra

Linus skrattar åt mig för att jag har en bildmapp som jag kallar "Stugyra", där jag samlar foton från sommarstugor runt om i landet som jag finner ypperligt fina, av någon anledning. Igår satt Linus och kollade på Hemnet, och vi hittade ett jättefint ställe 10 mil söder om stan - NÄRA! Allt såg fint ut, men för mig personligen var det KÖKET som gjorde att jag insåg att hela härligheten platsade i min heliga "Stugyra" mapp. Behöver jag förklara?

Furu med kvisthål, gula luckor, vit krygghylla, 70-tals spis + äldre vedspis för mysiga kvällar, matchande draperi för ett av underskåpen, ljust, matgruppen passar perfekt. Åhhh... Vill bo där!!

Rise n' Shine!

Idag var jag uppe tidigt, har hunnit kräkas, äta lite frukost, må illa, sälja en ryamatta via annons på Blocket, och nu blogga. Vaknade av några välriktade sparkar mot en viss blåsa innan 6 imorse, och efter det gick det bara inte att somna om. Så fort jag ställer mig upp på morgonen har jag ca 15 sekunder på mig att ta mig till lämpligt ställe för att kräkas. Börjar vänja mig, och nu går jag upp redan innan jag mår illa, bara för att få det överstökat och kunna gå och somna om. Mitt nya mantra som faktiskt räddar mig från att känna mig totalt miserabel är att upprepa "Varje kräk-attack för mig ett snäpp närmare vår bebis" - löjligt kanske, men vad gör det när det piggar upp! :-)

Paketen igår var bara 2 till antalet, och inte 3, en avi hörde inte till något paket. Snyft. Fick iaf boken jag förbeställde i april, Camilla Läckbergs senaste "Sjöjungfrun", verkar spännande. Och i det mindre paketet låg en alldeles bedårande porslinshund från 50-talet med päls och rosett. Kompletterar min samling luddiga djur bra. :-)

Väntar fortfarande med spänning på min fina babyfilt, och plasthästen.

Paket-dags!

Låg hela 3 avier och väntade på dörrmattan när jag kom hem från vårt besök på MVC tidigare idag, att hämtas på Ica efter kl. 3. Alltid lika kul med paket! (Även om jag betalat för dem själv..) :-) Hoppas på min efterlängtade babyfilt av mormorsrutor... De andra två är jag inte säker på. Hm. "Spannend"! :-)

Vecka 24 !

Idag gick vi in i vecka 24, och "firade" med ett besök hos vår snälla barnmorska Elisabeth på BB Stockholm / Barnmorskorna Västermalm, bebisen sparkade och buffade hela tiden, och när vi skulle lyssna på hjärtljuden knastrade det varje gång den bytte läge - så sött! 156 hjärtslag per minut för andra mätningen i rad. Livmodern når upp till 5 cm ovanför navln och symfys fundusmåttet var 24. Mycket nytt lär man sig! :-) Fick även föräldrautbildningen och förlossningsförberedande utbildningen samt resterande barnmorske-träffar inbokade fram till sista månaden.
Hu, först idag började det kännas påtagligt, att jag inte ska gå runt med nätt och fin liten kula i all eveighet, utan att magen ska fortsätta växa ännu mer och att någon liten faktiskt ska komma ut om (förhoppningsvis) mindre än 4 månader. Jösses... :-)

Vecka 24

Barnet
Hörseln är väl utvecklad. Barnet känner igen mammans, partnerns och eventuella syskons röster. Den hör även mammans hjärtslag. Nu börjar det bli lite trångt där inne.
Barnet känner vad som är upp och ned. Balansorganet i innerörat har utvecklats. Nu börjar nästa viktiga utvecklingssteg av hjärnan.
Nu har bebisen en chans att överleva en eventuell för tidig födsel även om det ofta för med sig en del komplikationer.
Vikt 700 gram.
Mamma
Din livmoder har växt så att den når över naveln. Nu kan du känna hur det spänner och trycker ju mer magen växer. Du kan få en del krämpor som halsbränna, ryggont och ont i benen. Du kanske också måste gå och kissa oftare. Många drömmer livliga drömmar nu. En del gravida samlar på sig vatten och får svullna ben framemot eftermiddagen och kvällen. Lägg upp benen på bordet eller stolen och vila dig. Du kan också använda stödstrumpor.
Pappa
Nu kan du nog känna fostrets aktivitet utanpå magen. Kvinnan kan känna buffar och sparkar betydligt tidigare. Du får ha tålamod. Det är vanligt att rörelserna avtar så fort man lägger handen på magen. Man gör sig gärna en bild av hur bebisen ligger, men det är svårt att känna fram den bilden om man inte är proffs. Det kan visa sig att det du trott vara huvudet i själva verket är rumpan. Barnmorskor kan sin sak och kan visa hur barnet ligger om ni är nyfikna.

Hallen skriker efter en soffa!

Går i tankarna och möblerar och möblerar om hallen. Blir aldrig nöjd. Det är ett lyxproblem för vi har en ovanligt stor, möblerbar hall, med vackert svart/grått stengolv med fossiler. Svårmöblerat visar det sig dock, för det är så många funktioner som ska få plats!

• Avstjälpning av handväska, fickinnehåll, nycklar, mynt, mm


• Avhängning för ytterkläder


• Skoförvaring


• Sittplats för på och avklädning (speciellt viktigt nu när vi skart ska bli 3!)


• Gärna någon golvlampa så man kan dröja sig kvar i hallen en stund
• Postsortering

Förvaring av ytterkläder har ju redan en given plats i nischen bakom snyggt grafitgråa draperiet i ylletyg (tack snälla tidigare hyresgäst!) men jag vill tapetsera utrymmet innan krokarna kommer upp och vi har inte kunnat "spika" tapetmönster ännu, så den lösningen får vänta.

Däremot så är jag nu skarpt inne på Sittplatsen med stort S. Surfade på skoj in på Blocket i fredags och sökte på "Skinnsoffa" och där kom drömmarnas soffa upp, utlagd bara ett par minuter innan - svart 3 sits skinnsoffa med vitt träunderrede, inköpt på NK på 70-talet. En sann pulshöjare av varje retroälskare, och jag höll på att svimma när jag såg priset: 300:- !! Kastade mig på telefonen för att kolla med Linus, lojal som jag är (skit också!) men han var ute med jobbet på en högljudd bar, så jag kunde inte slänga fram min fråga. En timme senare var den borta. Duh. Den lyckliga köparen måste ha känt sig som världens rikase människa. AVUNDSJUKAN spirar fortfarande. Dessutom så var Linus eld och lågor när han såg bilden morgonen efter, och undrade varför jag inte bara ringt och paxat soffan. Så går det när jag ska vara jämställd och diplomatisk och först ha klartecken. :-)

MEN, nu hittade jag just ett nytt alternativ på Tradera, en finsk 70-tals soffa med vitt underrede i trä och rödmönstrad dyna i 70-tals tyg. Den dubblar även som extrasäng när man fäller ut den, och skulle gott och väl få plats i vår hall. Det enda icke-vita hos oss, i så fall!

100:- utrop och hämtas i Nyköping. Ligger inte alls långt härifrån, en lagom dagstur med picnic (och ett antal spypåsar från akuten till mig). Tänker nog iaf kolla med Linus innan jag budar. Soffa är ju något stort som man skall vara överens om, eller..? Jag är sååå snäll! :-)

Fynd!

Har varit inne lite på Tradera senaste veckan, och kommit över fina fynd!

En leksakshäst i plast med jul, antagligen 60/70-tal och en babyfilt i mormorsrutor - perfekt till barnvagnen, och jätte fin både till en flicka och en pojke!

Lustigt nog hamnade båda på 105:- styck, trots ivriga med-budare, helt överkomligt, tycker jag! Speciellt när det skulle ta mig minst ett halvår att trixa ihop något som liknar filten. Ser svårt ut.

Någon mer än jag som tycker sig skönja ett visst tema i min shopping...? Bebisen har stigit mig åt huvudet :-)

GRATTIS Världens Bästa Mamma!

Vill passa på att höja min fantastiska mamma Milla till skyarna, hon är helt underbar och har alltid varit ett gigantiskt stöd och ljus i mitt och mina syskons liv!

Älskar dig för att...

• jag fick behålla de röda skinnstövlarna med vitt fluff även om de svarta enklare var mer praktiska för en 6-åring


• jag fick lackskor när vi egentligen var ute och letade galonställ


• du alltid lyssnade på mig


• du förstod, och köpte en svindyr BH med geléutfyllnad när jag hade som mest komplex :-)


• du hjälpte mig hitta en ny klädstil när jag var 17 och ville bli vuxen och slippa den amerikanska tonårsmunderingen Birkenstock - knästrumpor - shorts - bylsig t-shirt


• jag fick släpa hem hur mycket djurskelett och stenar jag ville när jag var liten


• du visade stort intresse för den stinkande hädangångna ålen jag tog med hem från stranden på Anholt (även om den samma natt "trillade ut" genom fönstret


• jag fick neonlysande strumpbyxor först av alla på dagis


• du stod ut med mig och mina nycker hela tonårstiden


• jag fick sova med (och skrynkla ihop) dina sidenklänningar för att känna mig trygg när vi hade barnvakt


• du vägrade köpa högklackade platåskor med vita prickar på svart botten när vi var ute och seglade (!) sommaren då jag skulle fylla 11 :-)


• du satt med i baksätet på bilskolebilen under lektion för att sedan kunna lära ut till mig på samma sätt - så pedagogiskt!


• ..och att du fortsatte tro på mig och stötta mig även efter 38 lektioner och 1 missat teoriprov


• att jag fick ett spakit av dig i julklapp när jag var 12 - vuxenpresent! :-)


• att du tragglade matten med mig trots att jag grät och ville strunta i allt redan innan liggande stolen


• att du var ett sådant enormt stöd under min sjukdomstid i anorexian

Och för att du kommer att bli världens bästa Mormor!
Puss!

Bump-bump..

Helt overkligt om man tänker efter. Att det ligger någon liten i ens mage och gör sig påmind när man minst väntar det. Igår i ICA kön var det full boxningsmatch, framför tv:n såg jag en liten fot eller knytnäve bukta ut genom magen, och varje kväll när jag ska (försöka) sova buffas det väldigt. Populärt när jag ligger på rygg, tror den får extra mycket plats då för det blir ett väldigt liv. Ligger oftast på sidan när jag sover för magen är ju helt uteslutet, och då med en soffkudde mellan knäna för att inte få ont i höfterna. Då blir det också buffar i magen innan den lill* har kommit tillrätta och somnar, precis som mamma.
I förrgår kväll när vi skulle sova somnade Linus först, och bebisen vaknade med besked och började göra något som jag gissar är volter (?), fram och tillbaka från sida till sida och liksom strök sig mot insidan magen så det kändes jätte tydligt. Jag låg och fnissade och väckte stackars Linus för att han skulle få känna. Han somnade om efter 10 sekunder, men fick känna åtmindstone en liten kick. :-)
Så mysigt!

Vecka 23 !

I och med ultraljudet fastställdes nytt datum för beräknad förlossning till 23 September. Så nu är det onsdagar vi byter vecka, och vad är det för dag idag om inte... Onsdag! :-)

Vi är nu i vecka 23!

Vecka 23

Barnet
Barnet är nu så stort att du kan känna de olika kroppsdelarna. Barnet fortsätter lagra fett men huden är ofta rynkig. Nu utvecklas bukspottkörteln som producerar hormoner och insulin. Insulin behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler. Barnet börjar även varva perioder av vakenhet och sömn.Redan nu har bebisen en chans att överleva en eventuell för tidig födsel även om det ofta för med sig en del komplikationer.
Vikt 600 gram.

Mamma
Du har kanske gått upp fem till sju kilo, om inte mer. Många kommenterar magen och säger att den är stor eller liten. Lyssna inte så noga, din barnmorska stämmer av att allt är som det ska. Känner du när barnet hickar? Det kan kännas lite roligt som ett regelbundet pickande som pågår någon minut. Långt ifrån alla känner när barnet hickar.

Stress
Känner du dig stressad? När du stressar frigörs hormoner i ditt blod som sedan passerar moderkakan och överförs till barnet. När mammans puls ökar av någon anledning, så ökar också barnets puls. Det kan du märka genom att barnet kan sparka. Vi lever i en stressig värld men försök att leva lite lugnare när du är gravid. Du kan för stunden lugna barnet genom att lugna dig själv, till exempel genom avslappningsövningar och vila. Du kan även försöka stryka över magen. Läs mer om stress och stresshantering genom att klicka på länken till höger. Ta väl hand om dig!
Pappa/partner
Är du och/eller din partner stressade? Du kan hjälpa henne genom att ni pratar med varandra. Avlasta. Uppmuntra henne att ta det lugnare på jobbet. Försök strukturera upp hemmasysslor, arbetet och planera jobb och ekonomi tillsammans. Har ni behov av det kan ni prata med professionella rådgivare. Hör med mödravården.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Helt galet vad fort det går, och vad vår bebis har vuxit! Var otroligt stolt och rörd första gången jag såg den på UL, mittinatten på gynakuten där jag låg med dropp och en massa mediciner för att få mig att sluta kräkas, helt slut efter flera jobbiga dygn. Då såg den ut som en liten sjöhäst med pickande litet sesamfröhjärta.. :-)

Har fortfarande inte lagt på mig något vidare, men om vågen stämmer har jag gått upp till 67 kg. Vägde 66 när jag blev gravid och har gått ner till 60 när jag mådde som sämst. Läkarna är iaf inte oroade, så det är inte jag heller, äter så bra jag kan och medicinen fungerar ganska bra just nu.

Stress. Tror inte jag är så stressad, i så fall mest över att jag inte kan göra så mycket, och att så stor del av dagen går åt till att sova och kämpa med maten. Lite jobbigt att jag antagligen inte kommer kunna jobba heller innan barnet kommer. Både pga. den usla sjukpenning jag har nu, och pga. lite socialt umgänge vore trevligt. Men det är inget jag kan påverka så jag försöker att inte tänka på det.

1 månad

Imorgon är det en månad sedan precis som vi pirriga stack iäg till UltraGyn på Odenplan för att göra det stora Ultraljudet som alla gör i vecka 18-20. Helt ofattbart att det var vårt lilla barn som sprattlade och boxade därinne i magen, men så tydligt det syntes där på skärmen. Armar, ben, tjock liten mage oh stort runt fint huvud (särskilt huvudformen fick vi komplimanger för, "så runt och fint". :-) Barnmorskan hade ibland svårt att hålla kvar bebisen i bild för att den rörde sig så mycket, och flyttade sig uppåt och neråt i magen. Revben, ryggrad, hjärnlober, svalg, lungor - allt inspekterades under den halvtimme jag fick ligga alldeles stilla och vi fick njuta av att se den overkliga lilla kotten i "verkligheten". Jag frågade mot slutet av undersökningen om hon kunde se cystan jag har, och efter en stund sade hon att hon skulle be en läkare titta efter cystan eftersom hon själv inte riktigt såg. Vi fick söta små bilder av ansiktet och huvudet i profil, tackade för oss och fick sitta i väntrummet igen. Slog oss ner i fåtöljerna med känslan av att ha en skatt i handen, bilderna på vår alldeles verkliga lilla bebis!
Efter en stund blev vi hämtade av läkaren, Anna Marsk, som visade in oss i sitt rum, där jag fick ligga ner igen, nu för ett vaginalt UL. Hon tittade runt en stund och vi fick se vår lilla bebis igen på skärmen. Fick veta att av cystan jag haft syntes ingenting alls, så den hade tillbakabildats eller spruckit, och jag kände mig lättad över att den var borta. Efter ytterligare en koll får jag klä på mig och hon gör en yttre UL på magen. Då hör jag plötsligt hur hon säger att barnmorskan hade upptäckt att barnets hals är tjockare än normalt, och att hon nu själv kan se att så är fallet. Miljoner tankar hinner fara genom huvudet på den sekund det tar henne att säga "Vi tror att ert barn har struma". Struma? Herregud, säger hon att något inte är som det ska med vårt barn?? Jag kan bara inte ta in vad hon just har sagt, och hon fortsätter förklara vad det är hon tror att de har upptäckt, och som i en dimma hör jag hur Linus börjar ställa frågor, allt medan tårarna börjar strömma nerför mina kinder och jag känner hur jag glömmer att andas. Får inte fram ett ljud men försöker lyssna på vad det är hon säger. Efter en stund är undersökningen klar och vi får sitta ner och prata. Läkaren slår i böcker och på datorn och säger att det är ytterst ovanligt att foster får struma i magen, men att hon ändå är relativt säker på att det är vad det är.
Resten av dagen förflyter i ett töcken och vi pratar med familjen och våra närmsta vänner, minns inte vad vi sa, för jag är fortfarande alldeles uppriven. På kvällenåker vi till Värmdö och mamma tag på en släkting som är neonatalexpert på KS och han informerar om vad struma är, och vad det betyder för barnets hälsa. Jag bryter ihop alldeles och alla är jätte ledsna och oroliga, hjärnskador kan förekomma, och vi är så fruktansvärt oroliga.
Dagen efter ringer jag vår vanliga BM på MVC och hon förstår läget och hjälper oss med en akutremiss för utredning på SpecialistMVC på Karolinska, dit vi sedan åker en timme senare. Blir inskrivna och skickas vidare för provtagning. Efter det får vi vänta i 2 timmar på svaren och vi försöker äta lite lunch i matsalen. Går sådär för jag mår bara illa och har svårt att koncentrera mig.
Två timmar senare får vi veta att alla provsvar inte har kommit, men att de första tyder på att jag har struma och att vår bebis har fått det i magen. Antagligen från när jag var så sjuk i början och hade brister.
Sedan dess har vi varit på återbesök 2 gånger, och läkarna har efterhand lyckats lugna oss någorlunda, delvis genom att upptäcka att det är "graviditetsinducerad" struma jag har, vilket betyder att jag förvärvat struma genom hyperemesisen när jag var som sjukast. Dessutom har jag överproduktion i sköldkörteln och inte underproduktion, vilket är mycket mindre farligt för barnet.
Nu har vi inga fler tider bokade på KS SpecMVC utan vi ska fortsätta gå hos vår vanliga BM och sedan följas upp med regelbundna UL för att kontrollera tillväxten. Nästa tid är 3:de Juni, och det känns nervöst. Men då har det gått 6 veckor sedan de upptäckte struman, och de kan se eventuella förändringar tydligare. Försöker ta det lugnt och inte oroa oss så mycket men samtidigt så har vi fått en tidig inblick i vad det är att vara förälder, en ständig oro för sitt barn och en känsla av att vilja offra sig själv om det bara vore möjligt för att vårt barn ska få må bra. Så som jag känner det är det tydligt att jag blev mamma och Linus blev pappa den 22:a Maj då vi fick beskedet. Har aldrig någonsin känt så starkt för någon tidigare, och det är på ett helt annat sätt än när jag föll pladask och blev kär i Linus. Svårt att förklara, men jag känner mig redan som mamma för vår lilla kotte, och hoppas, hoppas allt ska gå bra.
Älskar dig vår lill*!

GRATTIS!

Stort GRATTIS till min kära väninna Antonia på hennes födelsedag! :-) Tack för tårtan, och hoppas att du är nöjd med presenten!