Bump-bump..

Helt overkligt om man tänker efter. Att det ligger någon liten i ens mage och gör sig påmind när man minst väntar det. Igår i ICA kön var det full boxningsmatch, framför tv:n såg jag en liten fot eller knytnäve bukta ut genom magen, och varje kväll när jag ska (försöka) sova buffas det väldigt. Populärt när jag ligger på rygg, tror den får extra mycket plats då för det blir ett väldigt liv. Ligger oftast på sidan när jag sover för magen är ju helt uteslutet, och då med en soffkudde mellan knäna för att inte få ont i höfterna. Då blir det också buffar i magen innan den lill* har kommit tillrätta och somnar, precis som mamma.
I förrgår kväll när vi skulle sova somnade Linus först, och bebisen vaknade med besked och började göra något som jag gissar är volter (?), fram och tillbaka från sida till sida och liksom strök sig mot insidan magen så det kändes jätte tydligt. Jag låg och fnissade och väckte stackars Linus för att han skulle få känna. Han somnade om efter 10 sekunder, men fick känna åtmindstone en liten kick. :-)
Så mysigt!